Tandköttsinflammation

Vad är tandköttsinflammation (gingivit)?

Tandköttsinflammation, eller gingivit, är en av de vanligaste och mildaste formerna av tandköttssjukdom. Det orsakas av uppbyggnad av plack, en klibbig beläggning av bakterier, på tänderna och tandköttskanten. När placken inte avlägsnas regelbundet genom noggrann munhygien, kan bakterierna i placken irritera och inflammera tandköttet, vilket resulterar i svullnad, rodnad och blödning vid tandborstning eller användning av tandtråd. Gingivit är reversibelt om det behandlas tidigt, men om det inte åtgärdas kan det leda till allvarligare tillstånd som parodontit, vilket kan resultera i tandlossning.

Hur uppstår gingivit?

Gingivit uppstår när plack byggs upp längs tandköttsranden. Plack bildas ständigt på våra tänder efter att vi har ätit och druckit, och om den inte avlägsnas kan den förhårdna och omvandlas till tandsten. Tandsten skapar en grov yta som gör det ännu lättare för bakterier att fästa, vilket leder till att inflammationen förvärras.

Bakterierna i placken producerar toxiner som irriterar tandköttet och utlöser en inflammatorisk respons. I detta stadium påverkas endast tandköttet, och det är möjligt att stoppa sjukdomsförloppet med rätt behandling. Det är viktigt att agera tidigt eftersom obehandlad gingivit kan utvecklas till parodontit, där även benvävnad och andra stödjande strukturer påverkas.

Riskfaktorer för gingivit

Flera faktorer kan öka risken för att utveckla tandköttsinflammation, bland annat:

• Bristande munhygien: Den främsta orsaken till gingivit är otillräcklig rengöring av tänderna, vilket gör att plack ackumuleras.
• Rökning: Tobaksanvändning är en av de mest betydande riskfaktorerna för utveckling av tandköttssjukdomar. Rökning påverkar blodcirkulationen och gör det svårare för tandköttet att läka.
• Diabetes: Personer med diabetes löper högre risk för tandköttsinfektioner på grund av ett nedsatt immunförsvar och förhöjt blodsocker, vilket gynnar bakterietillväxt.
• Hormonella förändringar: Under graviditet, menstruation, eller klimakteriet kan hormoner göra tandköttet mer mottagligt för inflammation.
• Vissa mediciner: Vissa läkemedel, som minskar salivproduktionen, kan bidra till plackuppbyggnad och öka risken för gingivit.
• Näringsbrist: Dålig kost, särskilt brist på C-vitamin, kan bidra till utvecklingen av tandköttssjukdomar eftersom vitaminer och mineraler är viktiga för att hålla tandköttet friskt.

Symptom på gingivit

Symptomen på gingivit är ofta milda, särskilt i de tidiga stadierna, vilket kan göra det svårt att upptäcka utan en regelbunden tandläkarundersökning. Här är några vanliga tecken och symptom på tandköttsinflammation:

• Rött, svullet och ömt tandkött: Inflammation i tandköttet är ett av de första tecknen på gingivit. Tandköttet kan bli mörkare rött och kännas ömt.
• Blödning vid tandborstning: Tandköttet kan lätt börja blöda vid borstning eller användning av tandtråd. Detta är ett vanligt tecken på att tandköttet är inflammerat.
• Dålig andedräkt: Gingivit kan orsaka ihållande dålig andedräkt, även efter tandborstning och användning av munskölj.
• Tillbakadraget tandkött: Tandköttet kan dra sig tillbaka, vilket gör att tänderna ser längre ut än vanligt.
• Känsliga tänder: När tandköttet drar sig tillbaka kan det blotta tandens rotyta, vilket gör att tänderna blir känsliga för temperaturförändringar och söt mat.

Behandling av gingivit

Behandlingen av gingivit syftar till att minska inflammationen, ta bort plack och förhindra att tandköttssjukdomen utvecklas till parodontit. Följande steg används för att behandla gingivit:

• Depuration: En tandhygienist eller tandläkare tar bort plack och tandsten från tänderna och tandköttsranden genom en process som kallas scaling. Detta avlägsnar de bakteriebeläggningar som orsakar inflammation.
• Förbättrad munhygien: Efter professionell rengöring är det viktigt att patienten upprätthåller en god munhygien hemma. Detta inkluderar att borsta tänderna minst två gånger om dagen med fluortandkräm och att använda tandtråd eller mellanrumsborstar dagligen för att rengöra mellan tänderna.
• Antibakteriell behandling: I vissa fall kan en tandläkare rekommendera en antibakteriell munsköljning för att minska bakteriehalten i munnen och kontrollera inflammationen.
• Livsstilsförändringar: Att sluta röka, förbättra sin kost och hantera andra underliggande medicinska tillstånd, som diabetes, kan också hjälpa till att behandla och förebygga gingivit.

Förebyggande av gingivit

Det bästa sättet att förhindra gingivit är genom noggrann och konsekvent munhygien. Här är några förebyggande åtgärder som kan hjälpa till att hålla tandköttet friskt:

• Borsta tänderna regelbundet: Borsta tänderna minst två gånger om dagen med fluortandkräm för att avlägsna plack och matrester.
• Använd tandtråd eller mellanrumsborstar dagligen: Detta hjälper till att avlägsna plack mellan tänderna där tandborsten inte når.
• Regelbundna tandläkarbesök: Professionell rengöring och kontroll minst en gång om året hjälper till att tidigt upptäcka och behandla tandköttsproblem.
• Undvik rökning: Rökning ökar risken för tandköttssjukdomar och försvårar läkningen av inflammerat tandkött.
• Ät en balanserad kost: En kost rik på frukt och grönsaker, särskilt de som innehåller C-vitamin, hjälper till att stärka immunförsvaret och skydda tandköttet.

Komplikationer vid obehandlad gingivit

Om gingivit inte behandlas i tid kan det utvecklas till parodontit, en mycket allvarligare tandköttssjukdom som skadar stödjevävnaderna runt tänderna. Detta kan leda till tandlossning och kräva avancerade tandvårdsingrepp för att rädda tänderna. Dessutom har forskning visat att tandköttssjukdomar som parodontit kan vara kopplade till systemiska sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och komplikationer under graviditet.

Genom att vidta rätt åtgärder för att förebygga och behandla gingivit kan du bevara en god tandhälsa och undvika de allvarliga konsekvenserna av obehandlad tandköttsinflammation.