Tandlossning (parodontit)

Vad är tandlossning (parodontit)?

Tandlossning, eller parodontit, är en långvarig och allvarlig inflammatorisk sjukdom som påverkar de stödjevävnader som omger och stödjer tänderna. Sjukdomen börjar vanligtvis med inflammation i tandköttet (gingivit) men kan utvecklas till att skada benet och de bindvävstrukturer som håller tänderna på plats. Om sjukdomen inte behandlas kan det resultera i tandförlust. Parodontit är en vanlig orsak till tandförlust hos vuxna och kan ha allvarliga konsekvenser för både munhälsan och den allmänna hälsan.

Hur uppstår parodontit?

Parodontit uppstår när bakterier i plack på tändernas yta orsakar en inflammatorisk reaktion i tandköttet. Plack är en klibbig beläggning som bildas när bakterier kombineras med matrester och saliv. Om placken inte avlägsnas genom noggrann borstning och användning av tandtråd, kan den härda till tandsten, vilket är svårt att ta bort utan professionell hjälp.

När tandstenen bildas under tandköttet, kan bakterierna fortsätta att irritera vävnaderna, vilket leder till att tandköttsfickorna blir djupare. Detta skapar en miljö där fler bakterier kan samlas, vilket leder till ytterligare inflammation och nedbrytning av ben och bindväv. Utan behandling kan detta resultera i att tänderna förlorar sitt stöd och till slut lossnar.

Stadie- och graderingssystem för parodontit

Den senaste klassificeringen av parodontit delar in sjukdomen i olika stadier och grader för att bättre beskriva omfattningen och hastigheten av skadorna:

Stadier av parodontit:

• Stadie 1: Mild parodontit med små förluster av benvävnad och tandköttsfickor som är mindre än 4 mm djupa.
• Stadie 2: Måttlig parodontit med fickdjup på upp till 5 mm och ökad benförlust.
• Stadie 3: Avancerad parodontit med djupa fickor (>6 mm), stor benförlust och risk för tandmobilitet (rörliga tänder).
• Stadie 4: Mycket avancerad sjukdom med omfattande benförlust och tandmobilitet, vilket kan kräva omfattande tandvård eller extraktioner.

Grader av parodontit:

• Grad A: Långsam progression av sjukdomen, ofta hos individer med god munhygien och få riskfaktorer.
• Grad B: Måttlig progression, ofta kopplat till riskfaktorer som rökning eller diabetes.
• Grad C: Snabb progression med hög risk för komplikationer, ofta på grund av genetiska eller systemiska faktorer som påverkar immunförsvaret.

Riskfaktorer för parodontit

Det finns flera riskfaktorer som ökar sannolikheten för att utveckla parodontit, bland annat:

• Bristande munhygien: Otillräcklig tandborstning och användning av tandtråd leder till ansamling av plack, vilket ökar risken för inflammation.
• Rökning: Försämrar blodcirkulationen i tandköttet och minskar kroppens förmåga att bekämpa infektioner, vilket gör att parodontit utvecklas snabbare.
• Diabetes: Personer med diabetes har ett sämre immunförsvar och ett förhöjt blodsocker, vilket kan försvåra kroppens förmåga att bekämpa infektioner och därmed öka risken för parodontit.
• Genetiska faktorer: Vissa individer är mer benägna att utveckla parodontit på grund av ärftliga faktorer.
• Stress: Stress påverkar kroppens immunförsvar negativt och kan öka risken för parodontit.
• Åldrande: Risken för parodontit ökar med åldern.

Symptom på parodontit

Symptomen på parodontit kan vara svårupptäckta i tidiga stadier, men vanliga tecken inkluderar:

• Blödande tandkött vid tandborstning eller användning av tandtråd.
• Svullet, ömt och rött tandkött.
• Tandköttet drar sig tillbaka och tänderna ser längre ut.
• Dålig andedräkt eller en dålig smak i munnen.
• Lösare tänder i avancerade stadier av sjukdomen.

Behandling av parodontit

Behandlingen syftar till att stoppa sjukdomsprogressionen och förhindra ytterligare skador på stödjevävnaderna. Vanliga behandlingssteg inkluderar:

• Grundlig rengöring: En tandhygienist eller tandläkare avlägsnar plack och tandsten från tandytorna och från under tandköttet.
• Skalning och rotplaning: Detta är en djupare rengöring där bakterier och tandsten avlägsnas från tandens rötter för att minska inflammation och förbättra tandköttets hälsa.
• Antibiotika: I vissa fall kan antibiotika ordineras för att bekämpa infektionen och minska inflammation.
• Kirurgiska ingrepp: I mer avancerade fall kan kirurgi behövas för att minska tandköttsfickornas djup, återskapa förlorad benvävnad eller stabilisera lösa tänder.
• Tandutdragning: Om skadan är för omfattande kan tänderna behöva tas bort.

Förebyggande åtgärder för att undvika tandlossning

Det bästa sättet att förhindra parodontit är att följa en god munhygien:

• Borsta tänderna två gånger om dagen med fluortandkräm.
• Använd tandtråd eller mellanrumsborstar dagligen för att rengöra mellan tänderna.
• Regelbundna tandläkarbesök för professionell rengöring och kontroll.
• Undvik rökning, då detta är en stor riskfaktor för parodontit.
• Om du har diabetes eller andra systemiska sjukdomar, se till att de är under kontroll, då de kan påverka din munhälsa.

Genom att följa dessa förebyggande åtgärder kan du minska risken för tandlossning och hålla din munhälsa i toppskick. Tidig upptäckt och behandling av parodontit är avgörande för att undvika allvarligare skador.