Farmakologiska behandlingsmetoder för dig som är tandvårdsrädd

Tandvårdsrädsla räknas till en av de vanligaste fobierna i världen och påverkar både barn och vuxna. Prevalensen av tandvårdsrädsla i den vuxna befolkningen i Skandinavien sträcker sig mellan 4% till cirka 20% beroende på vilken undersökningsmetod det handlar om och vilken population det är. Tandvårdsrädsla kan orsaka en ständig emotionell stress på patienterna vilket resulterar oftast med att individer undviker tandvårdsbesök även om behovet är stort.

Idag finns det olika farmakologiska metoder för att underlätta rädsla och på så sätt få den vården som är nödvändig. Syftet med de farmakologiska metoderna är att lugna patienten i behandlingssituationen och medför därmed inte någon effekt på tandvårdsrädslan på längre sikt. De farmakologiska behandlingsmetoder som används inom tandvården är:

• Farmakologisk sedering (Bensodiazepiner)
• Lustgas
• Narkos 

Farmakologisk sedering

Bensodiazepiner är en form av farmakologisk sedering som kan användas före tandvårdsbehandlingen. Bensodiazepiner har en sederande och ångestdämpanande samt muskelavslappnande effekt. De kan även påverka minnet och ge viss amnesi av behandlingstillfället. Bensodiazepiner har däremot ingen analgetisk effekt och bör kombineras med lokal anestesi (bedövning) i samband med tandvårdsbehandling. Nackdelarna med dessa läkemedel är att de är beroendeframkallande och kan missbrukas, de bör därför användas endast vid rätt indikation inom tandvården.

Den vanligaste bensodiazepiner som används inom tandvården är Midazolam (oral/rektal lösning) och Oxazepam (Oxascand) och Diazepam (Stesolid). 

Oxazepam (Oxascand)

Enligt Läkemedelsrådet i Region Skåne 2021 rekommenderas Oxascand till vuxna tandvårdsrädda patienter med oro och ångest inför tandvårdsbehandlingen. Den aktiva substansen i Oxascand är oxazepam. Detta läkemedel tillhör gruppen bensodiazepiner och verkar lugnande, ångestdämpande och muskelavslappnande. Den har en kortare halveringstid jämfört med diazepam vilket kan därför vara lämplig för vuxna patienter. De vanligaste biverkningarna med detta läkemedel är dåsighet, huvudvärk och yrsel.

Lämplig dos för vuxna är:

• 15 mg till kvällen dagen innan samt 15 mg 2 timmar före behandling.
• För äldre bör dosen sänkas till 5–10 mg.

Diazepam (Stesolid)

Precis som Oxazepam tillhör även Diazepam gruppen bensodiazepiner och har samma effekter som Oxazepam. För barn med behandlingsmognad rekommenderas däremot Diazepam, då effekterna av Oxazepam inte är studerade hos denna patientgrupp.

Rekommenderad dos för barn är:

• Barn över 12 kg är 10 mg.
• Barn under 12 kg är 5 mg.

Midazolam

För barn med behandlingsomognad är sedering på kliniken med midazolam rekommenderad. Midazolam är ett vanligt och välbeprövat preparat som används främst på barn med behandlingsomognad inom tandvården. Detta tillhör också gruppen bensodiazepiner och verkar lugnande, ångestdämpande och muskelavslappnande. Midazolam kan även påverka minnet och ge en viss/total minnesförlust (amnesi) av hela behandlingstillfället. Den sederande effekten är kortvarande och väldigt individualiserad, maxeffekten av preparatet varar i ungefär 20–40 minuter men effekten kan sitta kvar upp till 1,5–3 timmar.

Rekommenderad dos för barn:

• 0,4 mg/kg och maxdosen är 10 mg.
• Barn under 1 år eller under 10 kg och barn med allmänsjukdom ska behandlas i samråd med anestesiolog.
  

Vid behov av sedering med midazolam av vuxna patienter, rekommenderas det att behandlingen sker i samråd med specialistklinik för Orofacial medicin.

Lustgas

Lustgas är en luktfri gas som har använts inom tandvården under en lång period för behandling av tandvårdsrädda patienter. Lustgas har en lugnande och ångestdämpande effekt, den minskar även eventuella kväljningar som kan uppstå i samband med tandvårdsbehandlingen. Lustgas kan också verka analgetisk i en liten grad vilket underlättar tandvårdsbehandlingen avsevärt.

Lustgas blandas med syrgas som sedan ges genom en mask som sätts över näsan. Patienter ombeds sedan att andas genom näsan och bör känna av effekterna inom några minuter. Denna gas påverkar det centrala nervsystemet vilket gör att du känner dig lugn och trygg. Under behandlingsgången med lustgas är du fullt medveten och kan kommunicera med din vårdgivare och svara på tilltal utan problem.

Lustgaskoncentrationer är väldigt individualiserade beroende på patienten, dessutom kan din vårdgivare reglera sederingsnivån under behandlingens gång.

Efter behandlingen med lustgas är effekten borta och du kan ta dig hem på egen hand utan några problem. 

Narkos

Vid uttalad tandvårdsfobi där vårdbehovet är stort och tandvårdsbehandlingen under sedering inte är möjligt kan behandling under generell anestesi (narkos) vara nödvändig för vissa patienter. Tandvårdsbehandling under narkos innebär att du får generell anestesi av en narkosläkare på plats vilket gör att du somnar under hela behandlingsgången. Detta ger en möjlighet till tandläkaren att snabbare rehabilitera patienter som har ett stort vårdbehov med många akuta besvär.

Behandling under narkos botar aldrig din tandvårdsrädsla men det är däremot ett viktigt utgångsläge inför fortsatt behandling för att jobba vidare med rädslan.

Innan narkosbehandlingen får du träffa en narkosläkare där du får lämna olika uppgifter om din allmänna hälsa och du får också chans att ställa dina frågor till läkaren. Ibland kan du också behöva lämna blodprover för att narkosläkaren ska kunna bedöma om du är lämpad inför behandling under narkos.

Diskutera med din vårdgivare för att komma fram till vilken behandlingsform som är lämpligast för dig och notera att dessa farmakologiska metoder endast är ett sätt att möjliggöra tandvårdsbehandlingen och medför därmed inte någon effekt på tandvårdsrädslan på längre sikt. Det kan därför vara bra att kombinera farmakologiska metoder med psykologiska metoder som beteende terapi eller kognitiv beteendeterapi (KBT) för att jobba vidare med din rädsla och underlätta framtida tandvårdsbehandlingar.