Hål i tänderna (karies)

Vad är hål i tänderna?

Hål i tänderna, även känt som karies, är en tandsjukdom som uppstår när syror bryter ner tandens emalj och orsakar skador på tandens struktur. Karies är en av de vanligaste tandsjukdomarna i världen och påverkar människor i alla åldrar. Sjukdomen orsakas av bakterier i munnen som omvandlar socker och andra kolhydrater till syror. Dessa syror angriper tandens skyddande emalj, vilket leder till hål om processen inte avbryts.

Karies är en multifaktoriell sjukdom, vilket innebär att den orsakas av en kombination av faktorer som kost, munhygien, salivens sammansättning, genetisk predisposition och tillgång till fluor. Genom att förstå hur hål i tänderna uppstår och vad som orsakar det, kan vi bättre förebygga och behandla sjukdomen.

Hur uppstår karies?

Kariesprocessen börjar när bakterier bildar en biofilm, även kallad plack, på tandens yta. Placken bildas när bakterierna fäster vid tänderna och matas med socker och kolhydrater från vår kost. Dessa bakterier, särskilt Streptococcus mutans, bryter ner kolhydrater och producerar syror som sänker pH-värdet i munhålan. När pH-värdet sjunker under 5,5 sker en demineralisering av emaljen – tandens yttre skyddande lager. Denna process leder till att kalcium och fosfatjoner lämnar emaljen och skapar en försvagad yta.

Om syran fortsätter att attackera emaljen under längre tid utan att neutraliseras, exempelvis genom saliv eller fluor, kan hål bildas. Om kariesangreppet går obehandlat kan skadan förvärras och sprida sig till dentinet, det mjukare lagret under emaljen, och till och med nå tandens pulpa, där nerver och blodkärl finns. I detta stadium kan karies leda till smärta och allvarligare komplikationer, som rotinfektioner.

Klassificering av karies

Hål i tänderna delas in i olika stadier beroende på hur djupt skadan har trängt in i tanden. Denna klassificering görs ofta med hjälp av röntgenbilder och graderas efter hur djupt kariesangreppet är:

D1: Karies synlig som en radiolucens (mörk skugga på röntgenbilden) i emaljen eller i tandens yttre tredjedel av dentinet. Detta är ett tidigt stadium av karies som kan åtgärdas med förbättrad munhygien och fluorbehandling.
D2: Karies har trängt djupare och är synlig som en radiolucens i mitten av dentinet. Vid detta stadium kan tanden kräva fyllning eftersom skadan har nått tandens inre struktur, där det är lättare för karies att spridas.
D3: Karies har nått den innersta tredjedelen av dentinet, med eller utan påverkan på pulpan (tandnerven). Detta är ett avancerat stadium där tanden ofta behöver rotfyllning om pulpan är skadad, eller till och med extraktion om skadan är för omfattande.

Denna klassificering hjälper tandläkare att fastställa skadans omfattning och välja rätt behandlingsmetod för att stoppa kariesangreppet och skydda tanden.

Riskfaktorer för karies

Flera faktorer ökar risken för att utveckla karies:

Kost: Hög konsumtion av socker och frekvent småätande bidrar till att bakterierna får konstant tillgång till socker att omvandla till syror. Detta leder till fler syraattacker och ökad risk för hål i tänderna.
Munhygien: Otillräcklig tandborstning och användning av tandtråd ökar risken för att plack och bakteriebeläggningar ackumuleras, vilket påskyndar kariesprocessen.
Salivens skyddande funktion: Saliven spelar en viktig roll i att neutralisera syror och skölja bort matrester. Minskad salivproduktion, till exempel på grund av medicinering, kan öka risken för karies.
Genetiska faktorer: Vissa människor har en genetisk predisposition för att utveckla hål i tänderna, till exempel på grund av tunnare emalj eller lägre salivproduktion.
Brist på fluor: Fluor stärker emaljen och hjälper till att reparera mindre skador innan de utvecklas till hål. Därför är brist på fluor en riskfaktor för hål i tänderna.

Symptom på karies

I det tidiga skedet kan karies vara symptomfria och därför svåra att upptäcka. Tidiga tecken kan vara vita fläckar på emaljen, vilket indikerar demineralisering. I senare stadier kan tanden bli missfärgad och symptom som känslighet för kalla eller varma drycker, eller söt mat, kan uppstå. Om hålet blir större och når dentinet kan tanden börja ila eller värka, särskilt vid tuggning. Om karies når tandens pulpa kan det orsaka svår smärta och kräva mer omfattande behandling, som rotfyllning eller tandutdragning.

Behandling av karies

Behandlingen av karies beror på skadans omfattning:

Tidiga hål: Om karies upptäcks i ett tidigt skede kan det stoppas genom förbättrad munhygien och tillförsel av fluor. Fluor kan remineralisera de områden som drabbats av demineralisering och återställa tandens styrka.
Måttliga hål: När karies har nått dentinet måste tanden borras och fyllas för att förhindra vidare skada.
Avancerade hål: Om karies har nått tandens pulpa kan det krävas en rotfyllning för att rädda tanden. Om tanden är alltför skadad kan en tandutdragning vara nödvändig.

Förebyggande av karies

För att förhindra karies är det viktigt att följa goda vanor för munhygien:

Borsta tänderna två gånger om dagen med en fluortandkräm för att stärka emaljen och avlägsna plack.
Använd tandtråd eller mellanrumsborstar dagligen för att rengöra mellan tänderna där borsten inte når.
Undvik småätande och minska sockerintaget för att minska antalet syraattacker som tänderna utsätts för.
Besök tandläkaren regelbundet för professionell rengöring och kontroll. Regelbundna kontroller gör det möjligt att upptäcka karies tidigt och behandla den innan skadorna blir allvarliga.
Fluortillskott kan rekommenderas för personer som har hög risk för karies.

Genom att upprätthålla en god munhygien och följa dessa rekommendationer kan du effektivt förebygga hål i tänderna och bibehålla en god tandhälsa.