Fyllningsmaterial

Fyllningsmaterial inom tandvården

Dentala fyllningsmaterial används för att restaurera tandens form och stabilitet och förhindra ytterligare skador på tanden. Fyllningsmaterial används vid:

• Karies (hål) i tänder som har passerat det yttre tandskiktet (emalj).
• Olika typer av tand- och fyllningsfrakturer för att restaurera tandens form.
• Omfattande frätskador på tänderna.

Det finns olika typer av fyllningsmaterial inom tandvården, beroende på hur stor kavitet det är i tanden samt hur omfattande substansförlusten är väljs det fyllningsmaterialet som är lämpligast.

Komposit fyllningar

Komposit är den vanligaste fyllningsmaterialet som används vid lagning. Komposit är en plastfyllning fylld med fillerpartiklar innehållande små kvarts- och glaskorn. Materialet på kompositen är gjord för att efterlikna tandens naturliga färg vilket lämpar sig väl vid restaurering av framtänder som är i den estetiska zonen. Kompositmaterial har med hjälp av fillerpartiklarna goda mekaniska egenskaper och kan därför användas även till lagning av bakre tänder.

Innan kompositfyllning kan läggas på tanden måste ytan förbehandlas för att möjliggöra bindning mellan tand och kompositfyllning. Förbehandlingen går först ut på att tvätta tanden med en fosforsyra, sedan appliceras ett adhesivt material (så kallad lim) för att förankra kompositmaterialet och tanden.

Fyllningsterapi med komposit är teknikkänsligt, då både kompositmaterialet och det adhesiva materialet (limmet) är fuktkänsliga. Området behöver därför hållas torrt under fyllningsprocessen för att förhindra kompositmaterialet samt adhesiven att komma i kontakt med saliven. Kompositmaterialen härdar (stelnar) vid belysning med härdljuslampor, det krävs därför en god härdningsteknik för att hela fyllningen skall stelna väl. Ifall ett moment brister under fyllningsprocessen kan det påverka hållfastheten av fyllningen.

Hållfastheten på komposit beräknas vara 8-10 år men det är väldigt individuellt då hållfastheten påverkas av munhygien, kostvanor samt rådande krafter i munhålan.

Sekundär karies under kompositfyllningar samt fraktur är de vanligaste orsakerna till att fyllningar behöver göras om.

Glasjonomer fyllningar

Glasjonomer är vattenbaserade cement som används främst till lagning av mjölktänder och buckala kaviteter (kaviteter på utsidan av tanden). Eftersom glasjonomer fyllningar inte är lika fuktkänsliga som komposit kan de användas till att laga kaviteter som inte kan hållas torrt under fyllningen. Glasjonomer fyllningar brukar även avge fluor under flera år. Fluoret binder sedan till tanden och skyddar mot karies.

Materialet binder kemiskt till tandens calciumgrupper och behöver därmed ingen adhesivförankring som kompositfyllningar. Glasjonomer material har en lägre hållfasthet jämfört med komposit och lämpar sig därför inte till stora kaviteter i bakre tänder. Även om estetiken av denna materialet har utvecklats för att efterlikna tandens naturliga färg är den fortfarande inte lika estetisk som kompositfyllningar.

Materialet består av en vätska och pulver som blandas direkt när den skall appliceras. Fyllningen kan ta flera timmar för att stelna helt och hållet.

Plastförstärkta glasjonomer

Plastförstärkta glasjonomer är konventionella glasjonomer material med tillsats av plast för att förbättra hållfastheten. Precis som konventionella glasjonomer avger även denna fyllning fluor som förebygger karies. Även om hållfastheten av plastförstärkta glasjonomer är bättre än konventionella glasjonomer, är hållfastheten fortfarande inte lika bra som kompositmaterialen. Jämfört med konventionella glasjonomer material behöver plastförstärkta glasjonomer härdljuslampa för att stelna.

Indikationsområden för detta fyllningsmaterial är detsamma som för konventionella glasjonomer material.

Temporära fyllningar

Ibland kan tanden behöva lagas med en temporär fyllning vid exempelvis endodontisk behandling och akutbehandlingar där tanden inte kan förses med en permanent fyllning under samma besök. Syftet med temporära fyllningsmaterial är att skydda tanden mot bakterieläckage och förhindra tanden från att ila/isa vid varm/kall föda och dryck tills tanden kan förses med en permanent fyllning.

Temporära fyllningar har inte lika bra hållfasthet som övriga fyllningsmaterial och kan endast användas som provisorisk fyllning.